It can't rain all the time...

Mjaha nu då var det ännu en dag med nya möjligheter. Måndag idag då...bara två dagar kvar innan det är dags att åka hem igen. Har väl som vanligt lite blandade känslor för det, dock av lite andra anledningar denna gång. Men jag vet ju även att ingenting blir bättre av att jag sitter här och gömmer mig, då skjuter jag bara upp det oundvikliga eller vad man ska säga.
Jag önskar att jag slapp må och känna som jag gör men det ser inte ut som att en lösning på problemet kommer att dyka upp inom en snar framtid så det är väl bara att sätta på sig leendet och försöka vara glad ändå.

Idag så händer nog ingenting skulle jag tro...mamma jobbar och sen ska hon och syrran till Ikea för hon ska köpa en ny säng. Hade vart skoj att följa med men med tanke på att dom ska pressa in en 160 säng i bilen så tvivlar jag att mitt feta arsle får plats oxå :P hehe. Så jag får snällt stanna hemma.

Imorrn så ska jag iaf på lunchbuffe med Laura, skönt att hinna träffa henne innan jag åker hem iaf. Så ska det bli väldigt skönt att få prata av mig lite med henne mellan fyra ögon och kanske få en update på vad som händer i storstan.

Pusshej!