Vänskap.

Det här inlägget vill jag tillägna mina underbara vänner. Alla er som har släppt in mig i era liv och funnits där för mig i både gott och ont. Jag vet mycket väl att mitt humör kan göra det svårt att stå ut med mig vissa gånger men ändå så finns ni alltid vid min sida. Tack för det.

Laura min underbara vän. När jag tänker på hur nära det var att du försvann ur mitt liv så gör det ont i hjärtat. Ingen har nånsin fått så stor plats i mitt hjärta på så kort tid som du fått. Det gick så jäkla fort så jag hann inte ens märka det innan jag visste att jag aldrig skulle ha klarat av gymnasiet och alla motgångar utan dig. Du gjorde gymnasietiden till den bästa tiden i mitt liv. Jag kommer på mig själv nästan varje dag när jag tänker tillbaka på den tiden, på alla våra tokigheter. Jag saknar den tiden. Hade jag inte träffat Anders och du inte träffat Fredrik så lovar jag att vi hade vart gifta nu ;P Love you!

Och jag älskar verkligen alla ni andra oxå. Alla ni här i Hofors som verkligen tagit emot mig med öppna armar och vart helt underbara. Ni har nog ingen aning om hur mycket det betyder för mig att ni fått mig att känna mig som en i gänget. Tack så jättemycket :)

Sandra på tal om det så saknar jag verkligen tiden då vi umgicks hela dagarna. Även du fick en otroligt stor plats i mitt liv, du blev min bästa vän och det kommer du fortsätta vara :P Miss ya babe ;P