Vänskap.

Det här inlägget vill jag tillägna mina underbara vänner. Alla er som har släppt in mig i era liv och funnits där för mig i både gott och ont. Jag vet mycket väl att mitt humör kan göra det svårt att stå ut med mig vissa gånger men ändå så finns ni alltid vid min sida. Tack för det.

Laura min underbara vän. När jag tänker på hur nära det var att du försvann ur mitt liv så gör det ont i hjärtat. Ingen har nånsin fått så stor plats i mitt hjärta på så kort tid som du fått. Det gick så jäkla fort så jag hann inte ens märka det innan jag visste att jag aldrig skulle ha klarat av gymnasiet och alla motgångar utan dig. Du gjorde gymnasietiden till den bästa tiden i mitt liv. Jag kommer på mig själv nästan varje dag när jag tänker tillbaka på den tiden, på alla våra tokigheter. Jag saknar den tiden. Hade jag inte träffat Anders och du inte träffat Fredrik så lovar jag att vi hade vart gifta nu ;P Love you!

Och jag älskar verkligen alla ni andra oxå. Alla ni här i Hofors som verkligen tagit emot mig med öppna armar och vart helt underbara. Ni har nog ingen aning om hur mycket det betyder för mig att ni fått mig att känna mig som en i gänget. Tack så jättemycket :)

Sandra på tal om det så saknar jag verkligen tiden då vi umgicks hela dagarna. Även du fick en otroligt stor plats i mitt liv, du blev min bästa vän och det kommer du fortsätta vara :P Miss ya babe ;P

Monster.

Det är just vad jag känner mig som. Jag har så himla dåligt samvete för mina känslor och tankar. Det är typ uppror inom mig. Jag vet liksom inte hur jag ska hantera mig själv ibland, jag är hur glad som helst men hur mycket jag än försöka låta bli så kan jag kan ändå inte sluta tänka "men jag då?". Vad är det för fel på mig? den enda känslan som borde infinna sig är lycka.

Jag vill verkligen inte känna så här. Förlåt.

Hmm...det här är det nog inte många som kommer att förstå nånting av men jag behövde bara få ur mig det på något sätt.

Tankar.

Måndag igen då...usch och fy vad veckorna går fort. Nu är det redan december och ingen snö har vi fått än. Men vi har fått desto mer regn, är så sjukt trött på det här mörka dystra vädret vi haft i veckor nu. Just därför blev jag väldigt lycklig idag när jag tittade ut genom fönstret på jobbet och såg en stor sol. Mer av den varan tack.

I lördags så kom mamma och syster och hälsade på, de stannade fram till måndag förmiddag då de begav sig hem igen. Men dessa dagar spenderade med att umgås en massa och gå på lite promenader. Mycket trevligt alltså :) Tack för besöket.

Igår åkte jag och Anders in till Valbo för att få håret klippt och så blev det. Vi hade till och med tur att få klippa oss på en gång och samtidigt, inte illa pinkat. Efter det så gick vi runt och kollade lite efter julklappar men hittade absolut ingenting.

Innan vi åkte hem så svängde vi in på Siba och köpte nya Super Mario till wii. Som vi sedan spenderade kvällen med att spela och som Angelica sa så är det här spelet grymt jäkla kul. Hur roligt som helst att det är gamla banor och att man kan spela två på alla banor. Rooligt!!

Idag så har jag jobbat 06:45-15:15. Lite lagom trött man var vid 05 tiden då man rullade ur sängen, men vad gör man inte för lite extra cash?

Jag har funderat lite nu på att min blogg inte innehåller någonting vettigt. Jag skriver liksom inte om nånting intressant, utan bara om vad jag gör om dagarna... dåligt.

Något som jag även tänkt mycket på är Leo. Han är verkligen världens goaste och mysigaste vovve och jag älskar honom hur mycket som helst. Men jag vet verkligen inte hur jag ska göra med honom. Så fort han kommer utanför dörren så förvandlas denna underbara goa hund till ett stressat, dragande och skällande monster. Okej nu kanske jag överdriver lite men det är lite så det känns. Det är faktist nästan så att jag får ångest när jag vet att jag måste gå ut med honom för att jag vet hur han blir. Alltså det är inte så att han blir farlig, han skulle aldrig pita eller skada en annan hund eller människa men det kan låta som det ibland (han låter och ser inte så snäll ut).

Som sagt så älskar jag min hund och vill inte bli av med honom. Men jag vill verkligen kunna njuta av honom fullt ut. Jag vill att det ska vara roligt att gå ut med honom och att jag ska kunna ta med mig honom till ställen utan att oroa mig för hur han ska bete sig.

Min lilla bebis.