Ja som ni ser så har jag bytt bloggdesign igen. Tyvärr så är jag inte helt nöjd med den så jag har lite jobb kvar med den som jag får ta tag i när jag får tid och lust helt enkelt, den för helt enkelt duga för tillfället :)
Jag känner mig lite halvdeppig idag, jag vet inte om det beror på kombinationen av vädret och rastlösheten...mycket möjligt.
Jag är bara allmänt trött och less på allt just nu. Är trött på att jag aldrig riktigt känner mig hemma...jag vet ärligt talat inte vart jag hör hemma längre. Är jag i Märsta så känner jag mig väldigt utanför och jag vet inte helmysko och här så försöker jag verkligen känna mig hemma med jobbet och allt sånt. Och visst jag trivs grymt bra på jobbet och jag är väldigt tacksam att jag har det annars så vet jag inte vad jag hade gjort. Men jag vet inte...känner ju inte allt för mycket folk här och så är jag väldigt dålig på att ta kontakten med de få personer som jag faktist känner. Känner mig på något sätt isolerad från allt och jag vet att jag endast har mig själv att skylla. Så fort jag tänker ta mig iväg på nåt så får jag dåligt samvete för att jag lastar på Leo på Anders. Jag har liksom intalat mig själv att Leo är mitt ansvar och om någon måste sitta hemma med honom så ska det vara jag. De flesta vet ju att Leo inte direkt är jättelätt att ha att göra med jämt och kan därför var ganska jobbig att ha med sig hem till folk och så. I alla fall så vet jag att Anders inte har nåt emot att ta Leo om jag känner för att gå ut men ändå så får jag dåligt samvete och sitter därför hellre hemma. Dumt jag vet, men man kan faktist inte styra sina tankar.
Ja och om inte det vore tillräckligt så är jag bara så jäkla less och trött på att jag alltid ska behöva kämpa dubbelt så hårt som alla andra för allt jag vill ha. Ingenting kan någonsin komma lätt för mig...nej nej. Det spelar liksom ingen roll hur mycket jag vill nåt och hur länge jag velat det, jag måste ändå kämpa i evigheter innan jag får det som de flesta får på första försöket. Alltså missförstå mig inte jag är jätteglad för eran skull, jag önskar bara att jag någon gång skulle få eran tur. Någon gång slippa tårarna och besvikelsen varje gång jag misslyckas.
Nog om detta, nu tänkte jag bjuda på en fin låt.
Joshua Radin- I'd rather be with you
PussHej!
onsdag 20 maj 2009
I should know who I am by now.
Upplagd av LadyFantasy kl. 19:29
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Vad tråkigt att höra att du känner som du gör! Det känns lätt helt knasigt om man inte riktigt känner sig hemma någonstans.
Jag hoppas att det släpper och att du kan bli kvitt skuldkänslorna du får. Vill du inte lämna Leo hemma så kan vi busa med våra vovvar tillsammans, finns mycket att hitta på! :o)
Jag vet att vi knappt hunnit lära känna varandra ännu, men ser verkligen fram emot att få lära känna dig bättre och träffa dig oftare. Den kvällen vi väl sågs var ju extremt rolig! ;D
Jag hoppas att allting kommer att kännas bättre för dig snart!
Stor kram till dig!
Skicka en kommentar